Kom fram, kom fram, var du än är

Det känns som att tiden flög iväg idag på jobbet, vi hade massor att göra, därför antagligen. Vi hann inte nära på med allt vad vi skulle ha velat hinna, men sådant är det ibland, ni vet.



Imorgon hoppas jag att det är sol (jag vet, jag vet, de har lovat regn, men jag vill inte?), för i sådana fall skulle jag kunna cykla till campingen efter minigolfen och sola lite. Så kan jag ju på samma gång hoppas att fammo och faffa skulle befinna sig där, ifall det är sol och ifall jag cyklar dit.