Sardinia

En underbar vecka på Sardinien spenderades i fint sällskap. Borta bra men hemma bäst. Även om jag gärna skulle vara på resande tass i flera månader, så är det skönt att komma hem. Har ännu en vecka semester före det är dags att återgå till jobbet. Under denna vecka tänkte jag försöka vara produktiv här hemma men även ta det lugnt och göra precis vad jag vill. Ska till och med försöka få bilderna från New York (oktober 2016) redigerade så att att jag småningom kan publicera dem. Och så bilderna från Sardinien förstås.
 
  
 Förövrigt så har jag idag lunchat med Janina och Josefina vid Ett rum och kök. Haha, fick inte tillräckligt av det italienska köket, så jag bestämde mig för att äta spaghetti carbonara. Så gott. Hann även träffa Hannes, Sandra och Milja under eftermiddagen för en liten photoshoot för ett projekt som Hannes jobbar på. Efteråt blev det bollglass på bryggan vid hovrätten. Superfin dag, fint sällskat och good vibes ♥

Ugnsbakadpotatis är gott

 
Något lättlagat, gott och billigt bjuder jag på idag. Allt du behöver är: 4 st stora Rosamunda-potatisar, ca 400 g skinkstrimlor, 2 dl turkisk yoghurt/gräddfil, 2-3 msk majonnäs, 2-3 pressade vitlöksklyftor, salt, peppar och dill. Börja med potatisarna, ugnsbaka potatisen i 200°C i cirka 1,5 timme, tills potatisen är mjuk. Använd gaffel eller tandpetare för att kolla läget. Medan potatisen är i ugnen kan du blanda ihop resterande ingredienser i en skål och låt stå i kylskåpe. Krydda enligt egna smaklökar. Medan du väntar på potatisen kan du t.ex. studera eller kolla Netflix. Lyxtips: garnera med knaprigt stekt bacon. Ifall det lämnar rester, då kan du lägga röran på en macka eller göra pyttipanna av potatisen.
 
Ett vegealternativ är att göra tzatziki, till vilket du behöver: 1 hel gurka, 2 dl turkisk yoghurt, 2-3 pressade vitlöksklyftor, 1-2 msk färskpressad citron, salt och peppar. Riv gurkan och kläm ur så mycket vätska som möjligt. Blanda sedan ihop alla ingredienser till en röra. Voilà, enkelt och gott. 

Declining Invitations

Ni vet när man blir bjuden någonstans eller när de ringer från jobbet och frågar om du kan hoppa in för någon som blivit sjuk? Man skulle gärna delta eller gå till jobbet, men man har förhinder på grund av diverse grejer. Själv är jag en person som gärna berättar och förklarar varför jag inte kan delta, eftersom jag vill att personen som bjudit mig på födelsedagsfest ska veta att jag är på bröllop/jobb/resa/vad än det kan vara och att jag gärna annars närvarat.
 
Jag snubblade över denna artikel för en tid sedan när jag slöscrollade genom flödet på LinkedIn. Jag hör ofta från många olika håll att man inte ska förklara sig när man tackar nej, för att det uppfattas som att man ljuger. Men stämmer det faktiskt? Själv uppskattar jag när man förklarar saker och ting, inte bara i denna situation. Jag tycker om att få svar på frågan varför utan att behöva gräva fram den. Exempel: någon säger "du ska inte göra så" eller "det är bättre att göra det så här", då vill jag oftast veta varför jag gör saker på ett visst sätt.
 
Klart man kan tacka nej utan att förklara sig och jag menar inte att man är tvungen att skriva en A4 med text om varför man tackar nej. Men frågan jag söker svar till: uppfattar folk verkligen det som att man ljuger när man tackar nej till något och förklarar varför?