Det känns som att jag hittat något som jag glömt bort. Skönt, krävande och utmanande att rita lite igen. Av någon konstig anledning tror jag att man kan bli bättre utan att öva, vilket många gånger är orsaken till att jag ger upp (eftersom jag inte får önskat resultat).

 

Jag borde bara förstå att allting tar sin tid och att man är tvungen att göra en sak hundra gånger om för att varje gång utvecklas lite. Allt sker inte på en gång. Och att kolla in andras fina skapelser hjälper inte heller, eftersom man själv känner sig som en skithög när man själv inte är lika duktig som de som hållit på i flera år.